Strandhäng

GT smakar aldrig så bra som när man intar den på stranden. Lördagsmys de luxe med vännerna på vår strand i Lekos.

Nu väntar middag på vår vanliga krog och imorgon kommer årets stora rysare som vi självklart kommer att följa härifrån; valutgången. Hu, bävar redan…

/lotta

Fina dagar i Lefkos

Så blev det äntligen av; vi fick med oss hela familjen (minus sonhustru Emma som stannade hemma med lilla Astrid sex veckor) till Lefkos på Karpathos, vår favvogrekby alla kategorier som vi återvänt till i drygt tjugo år vid det här laget.

Ja, även syster Helene (på bilden med solnedgången) med sin Jan kom och överraskade maken som passade på att fylla jämt (70) när alla var här.

Vilken vecka det blev. Och när alla åkte hem var de nog lika förälskade i Lefkos som vi är, och som fått oss att återvända hit så många gånger.

I år slår vi till med två hela veckor här. Familjen hann bara lämna så kom bästa vännerna Mats, Benette, Anders och Irre ned, vänner som vi brukar hänga med här i Lefkos.

Säkert gör vi det även nästa år, och nästa, och nästa…

/Lotta

Tiden flyger

Jag har, precis som Eia, nyligen också fått njuta av Lars Lerins fantastiska bilder; på Liljevalchs i helgen. Vilken otroligt konstnär han är! Kusin Helena som var med mig, Kitte, sonhustrun Emma och lilla Astrid, var mest intresserad av den sistnämnda som synes av bilden, men så var det också tredje gången hon såg utställningen:)

Det var ett tag sedan jag var här på bloggen.Det kanske ingen noterat, men jag kan berätta att jag haft fullt upp! Har fyllt sommaren (ett urval bilder följer nedan) med en massa umgängande med släkt och vänner och även spelat mycket golf, trots hettan. Och så tar ju barnbarnen allt mer tid. Som tur är, för det finns inget bättre.

Just i skrivande stund är vi packade och klara för Grekland, åker inatt mot Arlanda. I år är resan till Lefkos på Karpathos speciell, eftersom alla barn och barnbarn följer med den första veckan (inte Emma som valt att stanna hemma med lilla Astrid, sex veckor). Den andra veckan kommer vännerna Hammars och Samuelssons ned sin till byn där vi varit tillsammans en vecka varje höst i drygt tjugo år nu.

Eia och jag har planerat in ett besök på den omtalade veganrestaurangen i Sya utanför Mantorp när vi ses igen i slutet av september. Om inte annat så hör ni ifrån oss då. Den ska vara kanon!

/Lotta

Nostalgi i Mariestad

Mariestads-Tidningen var min första arbetsplats med en fast tjänst som journalist. Jag stannade där i fyra år och hann inte minst träffa min blivande man där .

”I mörkrummet” brukar han säga. Han var fotograf på tidningen och på den tiden använde vi ju oss av mörkrum för att framkalla film.

1975 flyttade vi båda till Östergötland.Ett mycket stort steg för västgötar!!!

I sommar åkte vi tillbaka . Svärföräldrarna bodde ju där så vi har givetvis varit där många gånger genom åren men nu var det väldigt längesedan.

Så här fint är det i Mariestad en sommarkväll, vid hamnen, med Vänern utanför.

Utefter hamnen finns det några restauranger bland annat Sill & Dynamit som varmt kan rekommenderas. Öppet året om och med otroligt god mat.

Vi bodde på lilla hotell Vänerport, en riktig hotellen med överraskande förstklassig frukost.

Och sen åkte vi vidare och äntligen kom jag till Karlstad och Sandgrund och Lars Lerins permanenta utställning. Men innan dess letade vi efter en rastplats med bänkar. Hotellet i Mariestad hade försett oss ned kaffe och wienerbröd men vi kom nästan ändå in i Karlstad innan vi fick syn på några bänkar och bord. Äntligen! Men..

Attans!

Men vi hade hamnat i historiska Fröding-marker och fick lite kultur på köpet!

Åh så fantastiska verk av Lerin! Det var bara att gå omkring på Sandgrund och njuta.

Önskar att man hade haft råd att köpa något. Nå, två kort för 15 kr styck kostade jag på mig.

/Eia

”Vad gör ni på en dag?”

Ja vad gör vi egentligen? När ett sjuårigt barnbarn ställde frågan började jag verkligen att fundera.

Men dagen började tidigare på flygvapenmuseet med barnbarnet Lova. Där kan hon vara i timmar, stå framför ”stormen” , bygga virtuella flygplan, krascha andra på en annan skärm, starta ”motorn” i den jättestora helikoptern och bli lite rädd varje gång och gå runt montern med den nedskjutna DC3:an och förundras över alla saker man kunnat plocka upp ur havet.

Sen åkte hon med till Vassa, pustade ut en smula, hoppade från bryggan ner i vattnet en massa gånger medan mormor o morfar satt på en bänk och tittade på. Som äldre gör..

Och så ställde hon frågan: Vad gör ni på en dag? Med betoning på GÖR. Tänk, jag kunde höra någon i hennes närhet säga just de orden….

Jag berättade: Först tar jag en morgonpromenad, sedan äter vi frukost, läser tidningen, bäddar och borstar tänderna. Sen är det dags för elvakaffet. Handlar kanske eller fixar lite på tomten. Ibland jobbar vi lite också men bara lite.

”Ni har inte så mycket att göra va?” sa sjuåringen

/Eia

Utflykt till Hasselö

Att ta båten till Hasselö och hyra cyklar för att sedan ta sig ut till öns sydligaste del Sladö, och äta på restaurangen Sjökanten där. Det har vi pratat om att göra i alla år vi sommarbott i Flatvarp (22 vid det här laget…), men först idag blev det av. På en av denna sommars helt otroligt varma dagar, dagar som inte verkar ha någon ände.

Hasselö är en skogig ö och här märks torkan mer än uppe hos oss, en halv timmes motorbåtsresa härifrån. Det knastrar och dammar under fötterna, såväl lövträd som barrträd slokar och ängarna ut mot Sladö ask som är ett naturskyddsområde är bruna och torra.

Vi hyrde tandemcykel för att ta oss ut till lunchen på Sladö. Att cykla tandem var en ny bekantskap för mig som inte var odelat positiv. Skakigt och lite läskigt att inte kunna styra själv, tycker jag. Nästa gång cyklar jag egen cykel!

Hemma sex timmar senare sitter vi här på altanen och ”tomglor” ut över horisonten igen. Ännu en kväll i yttersta havsbandet med tropisk värme (+25 kl 21). Underbart, men samtidigt ändå inte… För hur ska det här sluta???

/Lotta

Olja förorenar vår vackra skärgård

Här sitter Kitte och jag och njuter av sol och bad i friskt- och algfritt!- vatten.

Det var för en vecka sedan.

Innan lastfartyget som gått på grund i Tjusts skärgård strax sydost om Flatvarp- ni ser fartyget i bakgrunden av bilden- började läcka olja och diesel.

Nu badar vi inte längre här i Flatvarp där jag sommarbor. Knappast heller från skären i havsbandet som det annars är många badsugna som tar båten till, när vädret är varmt som nu.

Sanering pågår av kobbar och skär som smetats ned med olja från det grundsatta fartyget och här i viken där jag bor syns tydliga spår av diesel (det luktar också!) på vattenytan vid badbryggan.

Man blir så förbannad. Allt detta elände på grund av en berusad kapten som dessutom har mage att skylla på att han styrde fartyget in mot land för att besättningen efterfrågade bättre mobiltäckning!

Ha! Det finns väl ingen ursäkt för att avvika från en säker farled när man styr en jättetanker med 1350 bilar ombord. Och hade det gjort det så får man leta efter en sämre sådan. Mobiltäckningen är usel här på vår del av kusten som fyllekaptenen tog sikte emot…

Vi som nu ser våra badklippor och havsvikar förorenas med diesel och olja ifrågasätter också kustbevakningens insats!

Här har man haft det grundstötta fartyget under intensiv bevakning i en vecka. Man har skickat ned dykare och lagt ut länsar och undersökt och beräknat hit och dit. Ändå gjordes inget innan vinden tilltog häromnatten och vred fartyget av grundet med följd att det började läcka ur tankarna. Varför?

Nog borde man ha kunnat förutse vad som skulle kunna hända när vädret slog om!

Varför tömdes t ex inte båtens tankar på olja innan det var för sent? Man bara undrar.

Förskräckligt är det hur som. Och sorgligt.

Ett fyllo + ett fraktfartyg.

Hav och djurliv får ta smällen av den olycksaliga kombinationen under lång tid framöver.

/Lotta

Fina sommarbesök

Nu har några av sommarens finbesök varit hemma hos oss. Som lille John tillsammans med föräldrar och storasyster Majken. Mysigt med ännu en bebis i familjen!

En vecka senare kom Elis och Annie med sina föräldrar. Elis är mycket intresserad av allt som låter , till och med tvättmaskinen kräver viss kontroll!

Storasyster Annie hittade vår bortglömda gästbok och gjorde en fin sommarhälsning !

Men innan alla besök gjorde vi ett besök på Tjörn där Lova firade sin 7-årsdag hoa farmor och farfar med en paradtårta, tillverkad av en duktig farmor /Eial

Välkommen Astrid❤️

Ännu en liten tös i familjen, vilken lycka😍

Söndagen 15 juli föddes Astrid, vårt fjärde barnbarn. Nu har vi fyra små kottar att älska, och även oroa oss för, för det gör man ju i vår ålder….

Inte minns jag att jag tänkte så mycket på allt farligt som kunde hända de egna när de var små, som jag gör nu, när det handlar om barnbarnen.

Men framförallt är de små liven ren lycka! Att barnbarn är livets efterrätt är ett slitet uttryck, men så sant, så sant. Och mycket mer än så! De skänker livet ny mening.

Dag som hunnit fylla tre är numera en stolt storebror. Precis som tvåårige Hjalmar också blev, när hans lillasyster Nora kom i början av juni.

Må livet bli snällt mot er alla fyra! Älskar er av hela mitt hjärta❤️

/Lotta

Lite svalare, tack!

Man får väl inte klaga på värmen? Jo det får man förresten

Helt enkelt för mycket av den varan, tycker jag eller rättare sagt, det får gärna vara varmt men lite regn då och då på nätterna tack!

Gillar inte att se alla gula och bruna björkar , höstfärger vill vi inte ha i juli!

Och så kämpigt alla lantbrukare måste ha det med brist på vatten och ont om foder till djur.

Vi uppmanas från många håll att det nu är ännu viktigare än vanligt att köpa svenskt kött och grönsaker från närområdet. Det stödet behövs extra mycket i dessa torktider!

Gula björkar i början av juli, inte alls roligt.

/Eia