GOTT Nytt År med gravat

Sitter ni just nu och grunnar på vad ni ska ha till förrätt på nyårsafton, så har jag ett kanonbra tips! Självklart går det att servera den här goda och festliga rätten när som helst, som förrätt eller lätt huvudrätt.
Om man dessutom gravat laxen själv, blir det dessutom en hyfsat billig anrättning!

 

Mums...

Mums…

En klassisk carpaccio är en tallrik med tunnskuren rå oxfilé. Men det går lika bra att använda gravad lax, skivad i tunna skivor:

LAXCARPACCIO med DILLOLJA:
(receptet räcker till ca åtta personer som förrätt)
500 gram gravad lax i tunna skivor
2 dl blandade frön och kärnor; t ex pinjenötter, solrosfrön, pumpakärnor
Parmesanost
DILLOLJA:
1 dl hackad dill, 1,5 dl rapsolja, örtsalt (går lika bra med flingsalt) och svartpeppar.
Gör så här:
Kör dill och rapsolja i mixer tills den blir jämn. Smaka av med salt och svartpeppar.
Rosta fröblandningen i en torr stekpanna. Passa noga så det inte bränns!
Lägg ut laxskivorna på serveringsfat -eller direkt på förrättstallrikar. Strö över fröblandningen. Hyvla över parmesanost. Droppa över dilloja.
Garnera gärna med dillkronor.
Voila! Lätt som en plätt. Bon appetit och GOTT NYTT ÅR!!
/Lotta

Nu är glada julen slut, slut, slut…

20131226-162640.jpgVi (Nils Petter och hans Emma, maken, Pablo och jag) firade annandagen med att ta en lång skön -och grön- skogspromenad. Gissa om den satt fint efter två dagars julmat och stillasittande.
Efter att ha travat över stock och sten i skogarna norr om Svinstadsjön i några timmar vände vi hem för en bastu.
Så var vi hungriga igen och julmaten åkte fram. För sista gången det här året, om jag får bestämma.
För jul och julmat i all ära…
Visst känns det både tomt och lite sorgligt när nära och kära som man fått rå om under några dagar försvinner till sitt igen…. Men ändå. Börjar inte ni också längta efter vardagen?!
/Lotta

20131226-162920.jpg

Julefrid

Eia och Lotta önskar alla er som läser vår blogg en riktigt god, avkopplande och fridfull Jul.

20131223-173509.jpg

Tomtegrottan byggde min mamma upp upp i det här burspråket när jag var barn, och under alla år som jag bott i samma hus med min familj så gör jag det. Vissa traditioner får bara inte brytas!/Lotta

Ljuset på väg!

image

På skogspromenaden denna söndag gick jag och tänkte på min älskade pappa som gick bort i dag för elva år sedan.
Så… helt plötsligt bröt solen igenom molnen.
Märklig känsla!
/Eia

Äntligen filmkväll

Så blev den då äntligen av: Filmkvällen som vi skulle haft här hemma för två veckor sedan, men måste ställa in med kort varsel på grund av snöstormen (någon som minns att det faktiskt varit vitt ute denna trista och leriga vinter??).

Bästa gänget myser i tevesoffan hemma hos oss; fr v Sigge, Anders, Kitte, Majsan, Kristina, Lolle och Lennart.

Bästa gänget myser i tevesoffan hemma hos oss; fr v Sigge, Anders, Kitte, Majsan, Kristina, Lolle och Lennart.

Det blev en härlig fredagskväll med gänget och den underbara feelgood-filmen Hotell Marigold.

Se den! Vi var rörande överens om att det är en av de bästa filmerna vi sett.

Se den! Vi var rörande överens om att det är en av de bästa filmerna vi sett.

Goda vänner och en kanonbra film; bättre kan man inte ha det i vintermörkret.

Goda vänner och en kanonbra film; bättre kan man inte ha det i vintermörkret.

Hotell Marigold är en film som har allt -särskilt när man som vi närmar sig, eller redan uppnått, pensionsåldern.
Manuset är fantastiskt och replikerna ofta obetalbara. Det är humor och allvar i en underbar blandning. Den engelska skådespelareliten levererar och briljerar, med Judy Dench och Maggie Smith i spetsen.
Nästa gång är det Majsan och Lennart Fröbloms tur att ordna filmkväll. Förra gången dom gjorde det bjöds vi på en riktig kalkonrulle (nej inte till middagen); en raggarfilm från 50-talet med en ung Ernst-Hugo Järegård i huvudrollen. Undrar så vad dom tänker hitta på nu?
/Lotta

 

 

 

Lite journalist igen . . .

20131215_212225Nu tänker jag skryta lite. Jag fick ett jätteroligt uppdrag i höstas, nämligen att skriva till magasinet Upplev Östgötamat, som ges ut av Östgötamat ekonomisk förening. Det kändes faktiskt härligt att vara efterfrågad igen.
Stort tack framför allt till Louise Alenbrand, projektledare Östgötamat, som vågade lita på mig, det vill säga att jag skulle fixa alla texterna.
Tack till Pernilla Stridh på reklambyrån Ariom, som gjorde tidningen så snygg. (Och vad kul det var att jobba tillsammans med Pernilla igen, vi gjorde det nämligen en period på Corren).
Och tack till Peter Nordlander och Peter Lindgren, som fixade allt med annonser och såg till att magasinet trycktes.
Tänk att det fanns ett jobb-liv utanför Corren där jag tillbringat 37,5 år!
Dessutom: Så många entusiastiska, duktiga, fantastiska mathantverkare jag har fått träffa!
Magasinet finns nu bland annat på turistbyråerna i Östergötland. Här kan man också läsa ”Upplev Östgötamat”:
http://issuu.com/eastsweden/docs/__stg__tamat
/Eia

Kolla in Klings kappor!

Och inte bara kapporna….
Marie Kling syr också tunikor, jackor, kjolar och annat som hon säljer i affären kombinerad med syatelje, på Hunnebergsgatan i Linköping.

Den glittrande svarta kappan är oemotståndlig, tycker ni inte? Marie Kling bär lila, självklart också det av egen produktion.

Den glittrande svarta kappan är oemotståndlig, tycker ni inte? Och kolla in knapparna! Marie Kling bär lila, självklart också det av egen produktion.

Jag slank in på den charmiga innergården till Hunnebergsgatan 7, när jag var på väg till biblioteket häromkvällen.
Jag blev nyfiken när jag såg skylten ”Klings kollektion” som Marie ställt ut på gatan, och blev inte besviken när jag klev över tröskeln till affären.
Här möts man av rader av handsydda kläder i en symfoni av sprakande färger. Åsynen fick mig på betydligt bättre humör än jag varit innan, och vintermörkret där ute kändes i ett slag, lättare att uthärda.

Som gjorda för ett vinterbröllop, till brud och lilla näbbet.

Som gjorda för ett vinterbröllop, till brud och lilla näbbet.

Marie syr enligt konceptet Slow Fashion, vilket betyder att tillverkningen får ta tid.
Kapporna gör hon i italiensk ull i hög kvalitet. De kostar en slant (2000- 3000 kronor), men köper du en kappa av Marie får du ett garanterat personlig plagg, eftersom du själv kan vara med och välja såväl färger, som knappar och andra detaljer.

Varje plagg är personligt, och knappar och annat kan kunden själv sätta sin prägel på.

Varje plagg är personligt, och knappar och annat kan kunden själv sätta sin prägel på.

Marie bor i Skärblacka och hade tidigare butik i Rejmyre. Det var när hon i början av hösten fick chansen att hyra en lokal i ett av de gamla, vackra kvarteren på Hunnebergsgatan, som hon bestämde sig för att flytta sin verksamhet till Linköping.

Undrar om man riskerar bli nedsprejad, om man går med den här rävväskan på stan!?

Undrar om man kan gå med den här rävväskan på stan, utan risk för att bli nedsprejad av en djurrättsaktivist!?

 

Iförd den här kappan lyser man upp vintermörkret, tjats för sure! Rött och orange är färger man blir glad av.

Iförd den här kappan lyser man upp vintermörkret, that’s for sure! Rött och orange är färger man blir glad av.

 

En svart cape piggar kanske upp.

En svart cape piggar väl inte direkt upp, men gör sig väl i kombination med det röda.

 

Detaljerna gör plagget.

Detaljerna gör plagget.

Besök gärna Maries butik! Du kan också läsa om Marie och hennes kläder på: www.klingkollektion.se

/Lotta

Ett museum du bara inte får missa!

Var på Abba-muséet, på Djurgården idag, och fullkomligt älskade det.

Jag är Agnetha o Lisbeth Frida.

Jag är Agnetha o Lisbeth Frida.

Det kostar visserligen 210 kronor att gå in, och 40 kronor ytterligare om man vill hyra en audioguide och höra Abborna själva berätta. Inte särskilt billigt, men är man det minsta intresserad av svensk musik- och pophistoria, tycker jag att det är värt pengarna.

Maken lyssnar till Frida som berättar om tiden innan Abba.

Maken lyssnar till Frida som berättar om tiden innan Abba.

Jag går sällan på museum, och gör jag det brukar jag tröttna rätt snabbt.
Men inte idag. De två timmarna flög iväg, och hade det bara funnits tid skulle både jag och maken, även vännerna Anders och Lisbeth Östryd som var med oss, gärna stannat ett bra tag till.

För Abba-älskaren måste ett besök hör vara rena julafton.

För Abba-älskaren måste det vara rena julafton att komma så här nära idolerna.

Abbamuséet heter egentligen Swedish Hall of Fame. Abborna dominerar med sin musik, men hela svenska popundret är samlat här. Det är bara att välja år så får man se och lyssna till de svenska artister som var hetast just då.
Själv dröjde jag mig länge kvar i 60-tals rummet. Snacka om nostalgitripp!

Vem minns inte mobbingen  som många svenska artister utsatte ABBA för på tidigt 70-tal!

Det liknade nästan mobbing, det motstånd som många svenska artister demonstrerade gentemot Abbas musik, på tidigt 70-tal!  Skulle vara kul att höra vad Dominiqarna, Tommy Körberg m fl, som ingick i motståndarlaget, tänker om Abba-fenomenet idag.

 

Hör kan du  lyssna till o se de mest populära artisterna uppträda, från 40-talet till nutid. Kul!

Hör kan du lyssna till o se de mest populära artisterna uppträda, från 40-talet till nutid. Kul!

 

Karaoke- här har du chansen

Karaoke- här har du chansen.

Abbamuséet som öppnade i våras, ligger på Djurgården. I ett gult hus ritat av arkitekten Johan Celsing. Närmsta granne är Liljewalchs konsthall.

/Lotta