Dramatik vid lagunen

20160626_112124
På norra Gotland finns Blå Lagunen, ett före detta kalkbrott som numera är en välbesökt badsjö. Här råder en väldigt speciell miljö, och det är helt underbart att bada där. Dit åkte vi nu i midsommar när vi som vanligt var på Gotland. Men denna gång bröts idyllen rejält när det inträffade ett drunkningstillbud. En man i 25-årsåldern simmade ut i sjön tillsammans med ett gäng kompisar och helt plötsligt orkade han inte hålla sig ovanför vattenytan.
Tur i den hemska oturen var att det fanns en semestrande brandman från Stockholm vid Blå Lagunen och han uppfattade direkt vad som höll på att hända. Han fick tillsammans med andra badande upp mannen, som höll på att drunkna och lade honom på en flotte mitt ute i sjön, och startade genast hjärt- och lungräddning.
Det kändes som en evighet innan först räddningstjänsten från Fårö kom med en flytande kajak/bår som skulle dra in mannen till land, och innan ambulanshelikoptern från Visby kunde landa intill lagunen. Innan dess kom turligt nog en intensivvårdsläkare också till badplatsen. Han simmade ut till flotten och hjälpte brandmannen, som måste ha varit helt slutkörd vid det här laget.
20160626_131446
Tillståndet för 25-åringen var livshotande i några dagar men sedan kom rapporter om att han överlevt men att skadorna var allvarliga.
Att stå på stranden och bara kunna titta på kändes hemskt. Vi kände intensivt mycket med de anhöriga som också stod där och var förtvivlade, mannen ingick i en grupp som vi tror var turister från något asiatiskt land. Så fruktansvärt att dessutom vara i ett främmande land när något sådant här händer!
/Eia

Skepp ohoj

image

image
Skeppet som jag köpte på Moderna museet, i presentshopen där, i förra veckan är nu på plats. Och visst gör det sig bra i vårt härliga sommarhus!
Upphängningem var lätt att fixa med hjälp av en lång stege. Köpte en magnetkrok på Claes Ohlsson, vars fäste klistras på underlaget. Skeppet som är ultralätt hänger i en fiskelina./Lotta

Midsommardag på skäret

Vi har en tradition här vid vår del av kusten att vi träffas varje midsommardag och har picknick ute vid Jungfrusund.

Det kommer båtar från Stora Askö, Städsholmen, Bokö, Horsö…
Vi äter, dricker, sjunger och har trevligt ihop i några timmar innan alla återvänder hem till sitt igen.
Så har vi gjort i många år, nästan oavsett väderlek. I år var vädret mer än perfekt, kan inte ha varit bättre. Underbara sommar!

/Lotta

Ettårsuppvaktning

Har varit i Stockholm på kortvisit för att fira Dag som fyller ett år idag.


Efter morgonens presentutdelning  gick Dag och jag till Vasaparken, hans favoritställe för där finns så mkt kul att göra o många barn att titta på. Själv noterade jag mest alla pappor som var i parkleken med sina små, faktiskt var de i klar majoritet. Så roligt att se! 


Har också hunnit med att se japanska ”prickkonstnärinnan” Yayoi Kusama på Moderna. Ja, hon stod själv faktiskt modell i en av montrarna, men inte på riktigt förstås. En rolig utställning även om jag har svårt att se allt hon gör som konst. Men kreativ är hon utan tvekan! Och besatt av prickar som mönster😃


Jag köpte ett flygande skepp i Moderna museets utmärkta shop. Det är egentligen en flygande drake men jag tänker hänga upp den i taket till utbyggnaden som vi nu är klara med, i sommarhuset vid havet. Kan knappt vänta! Skeppet kommer att göra sig superfint där😊/Lotta

Mys på hög nivå

Hjalmar
Carl Hjalmar Olof, vårt andra barnbarn, är på besök hos farmor och farfar i några dagar. Ja, föräldrarna är förstås också med. Och som jag njuter av att få krama om den lilla mjuka kroppen, stryka över den lena huden och dra in den goa bebisdoften.
Hjalmar är fem veckor nu. Och på onsdag fyller hans kusin Dag, vårt förstfödda barnbarn, ett år. Så imorgon sätter sig farmor på bussen och far till Stockholm för att gratulera:)
/Lotta

Missa inte pizzan!

20160430_181459 (1)
Alltså, vi har hittat världens bästa pizzeria! Det vet vi ju förstås inte. Om det är världens bästa men allvarligt så tror jag det.
På Sörgårdens gästgiveri i Skeda udde (lite söder om Linköping och väldigt lite norr om oss) ligger gästgiveriet som visar sig också baka pizzor på fredagar, lördagar och söndagar.
Pizzan med Serranoskinka är makens favorit medan jag blivit galen i en pizza med bland annat karamelliserad lök på.
20160430_175628
Sörgårdens gästgiveri står öppet inte bara för pizza utan också för jul- och påskbufféer, kakfrossa och en hel del annat.
20160505_173414
Här äter sonen Christoffer tacobuffé tillsammans med sin far i det lilla närbelägna stallet som gästgiveriet gjort i ordning en riktigt fin pub. Då och då ordnas det temakvällar i f d stallet. Det var fullt hus när vi var där på mexikansk afton.
20160505_173620
Svärdottern Therese har gått en vända till buffébordet.20160506_090216
Och dagen efter hade vi det här lilla sällskapet, Elis och Annie, vid frukosten! Hoppas nu på en fin sommar med fler besök av alla barnbarn!
/Eia
www.sorgardensgastgiveri.se

Min dag i Stjärnorp

Kaffe och kardemummabulle på Roxtorps förstukvist

Kaffe och kardemummabulle på Roxtorps förstukvist


Hej go vänner! Igår var det dags för en liten vandring igen, den här gången visade oss Majsan nya härliga vandringsstigar i trakten där hon bor, Stjärnorp.
Klätterhortensia som heter duga

Klätterhortensia som heter duga


Efter intaget elvakaffe (Kitte hade bakat urgoda kardemummabullar som vi åt till) på Majsans förstukvist och efter två timmars vandring i underbart vackra omgivningar (Roxen är allt bra fin och så vackra hus det finns i Roxenbaden!) var vi tillbaka på Roxtorp där vi åt en somrig lunch bestående av färskpotatis, sill och knäcke med ost, jordgubbar och melon.
Kolfalls herrgård gränsar till rhododendrondalen

Kolfalls herrgård gränsar till rhododendrondalen


Tillbaka i stan hann vi både med ett besök på St Erikshjälpen och Hjärta till Hjärta. Jag köpte tolv blåa små ljushållare för värmeljus, för bara en krona styck, och Kitte en randig matta att ha i sin gäststuga på landet.
Så kommer man hem och möts av den förskräckliga nyheten om den unga brittiska labourpolitikern som mördats. Blev så tagen och ledsen. Vad är det för en värld vi lever i!/Lotta
Rhododendrondal

Rhododendrondal


Inte visste jag att det finns orange och gula rhododendron också...

Inte visste jag att det finns orange och gula rhododendron också…


Nostalgi! Känslan infann sig när vi passerade den här gulliga Morris minor

Nostalgi! Känslan infann sig när vi passerade den här gulliga Morris minor

Det började rätt lugnt . . .

image

Jag skulle ”bara” tvätta takfönstret i hallen. Det var nog några år sen sist. Öppnade fönstret och ett halvt träd föll över mig och golvet.  Okej inget träd direkt men en massa skräp från skogen.
Så jag tvättade golvet också och gick sen lös på väggar och tak.

image

Råkade komma nära en bokhylla i farten.

image

Där högst upp stod några inramade fotografier. Pang pang sa det när de föll i golvet. Det blev att laga dem samt göra rent ovanpå det dammiga skåpet.
Nu äntligen skulle jag laga lunch åt mig. Öppnade kylen och möttes av en rinnande klibbig rosa vätska .
Burken med picklad lök hade vält. Rosa klibb överallt  I grönsakslådan, på äggkartongen, på osten och på golvet

image

Men okej det blev rent i kylen. Och tomt. Och lunch kl fyra.
/Eia

En berättelse som lever i nuet

20160612_193637
Nu har vi haft träff i vår härliga bokcirkel igen, den som Lotta och jag drog igång här på bloggen. Vi träffades en ljummen junikväll hemma hos Lotta.
Vi är numera nio stycken i cirkeln men sällan kan alla vara med samtidigt. Det är ändå ett säkert gäng som vill fortsätta att läsa och träffas månad efter månad.
Många bra (och även mindre bra) böcker har vi hunnit läsa. Riktigt bra var den senaste, ”I skymningen sjunger koltrasten”, skriven av Linda Olsson.
Vi i bloggens bokcirkel tyckte ungefär likadant: Boken väcker intresse, den har ett lugnt skönt tempo, mysig i all enkelhet och det som är kärnan i hela berättelsen: Mötet mellan människor.
Då sa helt plötsligt en av oss: Jag gillar den inte!
Va? Inte?
”Författaren lämnar oss i sticket. Vi får aldrig veta vem huvudpersonen egentligen är, vi får inte heller veta tillräckligt mycket om hennes bakgrund.”
Men det är en bok som handlar om det som sker just nu, konstaterade vi, i mötet mellan tre människor som råkar bo i samma hus. Några som kanske aldrig skulle ha mött varandra annars.
”Nuet blir så stort och författaren lämnar oss där”, som en av oss läsare uttryckte det hela. ”Författaren har kanske inga andra anspråk, inte mer än nuet!”
Just därför kanske hade vi olika syn på slutet i boken. För vad hände egentligen?
Själv har jag läst en bok av Linda Olsson tidigare och vill gärna läsa fler av henne, jag gillar verkligen hennes sätt att skriva!
Nästa bok blir ”Min fantastiska väninna” av Elena Ferrante. Och bara för att det är sommar och vi ville ha flera böcker på gång, ”Italienska skor” av Henning Mankell.
Och nästa träff blir den 1 september.
/Eia

Dukat o klart…


…inför kvällens bokcirkel. Vi ska diskutera Linda Olssons ”I skymningen sjunger koltrasten” och det ska bli spännande att höra vad de andra tycker. Jag gillade den skarpt. Jag har lagat sydfransk potatissoppa och till efterrätt blir det rabarberpaj och glass. Om någon undrar😊

/Lotta