Äntligen blir vi med sandlåda igen!

Jag ser till att utnyttja föräldraledige Henning så länge jag kan…om två veckor börjar Hjalmars inskolning på dagis, och efter ytterligare några veckor är Henning tillbaka på jobbet igen. Projektet igår var att bygga en sandlåda i vår trädgård (vi har uppsikt över den från köksfönstret vilket är väldans praktiskt), och snabb som han är stod den snart på plats.

Utnyttja och utnyttja förresten… det är ömsesidigt säger Henning själv. När farmor passar lllle vildbasen Hjalmar, får pappan ägna sig helhjärtat åt det som han både är duktig på och gillar storligen; att snickra och bygga på olika projekt.

Nu fattas det bara ett lass sand till så är lådan färdig för att ta emot sina små gäster. Om några dagar blir det premiärlek här för kusinerna Hjalmar och Dag, som kommer från Stockholm med föräldrarna på besök över helgen. /Lotta

En vecka med Vallastad och Vasapark

Hjalmar ser skeptisk ut i mötet med Lennart Larsson, eminent smed som huserar i en gammal smedja på Tornbyområdet. Lennart är både brukssmed (svetsar och löder ihop det mesta) och konstsmed. Vi har bland köpt en rejäl ljuskrona av järn av honom, och han har tillverkat underredet till vårt soffbord av glas som vi har hemma (se bild i slutet av inlägget). Nu vill Henning och Elin låta tillverka ett liknande bord.

Tänkte berätta lite om veckan som gått En varierad mix med besök både hos smeden på Tornby och i imponerande Vallastaden, Linköpings nybyggda stadsdel- eller stad får man nästan kalla det med sitt myller av tätt stående hus- som rönt stor uppmärksamhet långt utanför stans gränser med sin kreativa mix av stilar och material och spännande inredningslösningar,. Jag har också varit i  Stockholm dit jag blixtinkallades för att ta hand om en liten sjukling, över en dag.

Det går lite längre mellan blogginläggen märker ni kanske och framförallt är jag ensam om att blogga sen en tid tillbaka. Det är inte lika kul att blogga utan Eia, och att hon inte gör det beror på -som vi har berättat- att hon inte kommer in i wordpress som är bloggverktyget vi skriver i, efter att ha bytt dator. Det är väl lätt ordnat att fixa ett nytt lösenord, kan man tycka, och vore det så väl! Men vi har verkligen försökt komma i kontakt med wordpress, utan resultat. Någon av läsarna som har egna erfarenheter av bloggverktyget och har förslag att komma med hur vi ska få hjälp av dom?? Hör av er i så fall. Eia, du är efterlängtad inte minst av mig!!

Hur som, min vecka inleddes med ett mycket spännande besök i nybyggda Vallastaden här i Linköping. Mässan är över på söndag, vilket innebär att man inte längre kan få gå in och titta i de olika visninglägenheterna, men besöka området kan man ju ändå göra när som. Gör det! Jag blev överförtjust och tror att det här kommer att utvecklas till ett suveränt boendeområde. Jag gillade, till skillnad från många andra som uttalat sig, att det är trångt mellan husen. Varitionen i färg, former, material och små torg insprängda platser bland huskropparna gör ändå att området inte känns stereotypt eller trist. Vallastaden är en plats där människor kan och kommer att mötas på ett spontant sätt, känner jag mig rätt säker på. Här kan jag tänka mig att bo när/om jag en dag måste flytta ifrån landet p g a tilltagande skröplighet.

I går fick jag så rycka in och passa sjuklingen Dag i Stockholm, när varken mamma eller pappa hade möjlighet att vabba,  och mormor hade annat för sig. Det är skönt att då bo nära Stockhholm, är där på några timmar till en mkt billig penning dessutom (99 kr med Swebus enkel resa).

Idag rensar jag förråd och tvättstuga i källaren, och ikväll väntar kräftor hos vännerna Gunnel och Sten. Trevlig avslutning på veckan och en god helg till er alla:)

/Lotta

Del av Vallastaden från ovan

Kristina var lika imponerad som jag av det vi såg

 

Man kan också bo i egen villa i den nyuppförda staden

Den kreativa mixen är fascinerande. Radhusen med platta tak på bilden är byggda med inspiration från Albanien.

Vackra färgskalor i många lägenheter, som de här köket i grönt-rosa och rött

Det går alldeles utmärkt att bygga en säng av lastpallar…

Den här inredningen stack ut, så gick den också under temat ”Diva.” Andra visningslägenheter höll en strikt sober stil, med väggar och golv i betong och avskalat grått.

Gunga går alltid hem även om man inte mår 100…kan det vara blåsorna i munnen som gör Dag så betänksam?  Men nu är han frisk igen kan jag meddela. Pratade nyss med pappa Petter, och idag är Dag tillbaka på försolan igen. Skönt:)

Vårt fina soffbord. Designen är vår, men Lennart Larsson som är smed på Tornby gjorde järnunderredet som inte var det lättaste att få till kan jag försäkra er om. Han fick ta hjälp av sin son, civilingenjören, för att få till de rätta vinklarna.

Bunkrat vare här

Nyss hemkommen från ljuvliga Lefkos på Karpathos i Grekland (se bilderna nedan) åkte jag igår in till Linköping för att fylla på förrådet med leksaker, inför barnvakteriet som stundar i helgen av 16 månader gamla Hjalmar.

Gissar att jag inte är ensam om att ha kommit på den briljanta idén att köpa begagnade barnleksaker, att ha till hands när barnbarnen är på besök.

Det mesta av det ni ser på bilden ovan hittade jag på Hjärta till Hjärta på Tornby, övrigt på Erikshjälpen. Fick ihop hela högen med helt fungerande och bra leksaker för mindre än 300 kronor! Som hittat. Garaget och bilarna diskade jag för hand, man är ju lite kinkig med de små, men övrigt körde jag helt sonika i diskmaskinen.

/Lotta

 

Längtan till Lefkos

Stamstället med ägarna och kockarna Yannis och Nick förnekar sig inte…

Idag bär det iväg till värmen, den årliga vistelsen i byn Lefkos på ön Karpathos väntar. Längtar, som ni kan förstå av bilderna…
Vännerna Mats och Benette, Anders och Irre, som vi åkt hit tillsammans med i många år nu är redan där. De satsar på två grekveckor i år. Det vattnas i munnen när de skickade den här bilden igår, ifrån köket på vårt stamställe; Dramontana. Rikligt utbud, inte sant! Och allt är pinfärskt och nylagat. Maten på Dramonta är den bästa i Grekland vågar jag påstå efter många års öluffande, innan vi hittade pärlan Lefkos.

Maken och jag åker i år via Aten, där vi ska spendera två nätter innan vi flyger vidare (med inrikesflyg, kostar inte många hundralappar) till Karpathos. Nu ska Akropolis få ett besök, senast som jag var i den grekiska huvudstaden ( f ö också den enda gången hittills) kom vi aldrig upp dit eftersom det var stängt pga det var måndag.

/Lotta

Mats, Benette, Anders och Irre på väg till Karpathos, med färja från Rhodos. Byn i bakgrunden är dock inte Lefkos utan Chalki, en av platserna där färjan gör ett kort uppehåll, på väg till Karpathos.