Stockholmsdagar

I pulkabacken i Vasaparken

Dag får sällskap av både pappa o mamma, och farmor, till förskolan den här grå novembermorgonenl

Det började så lovande med snöfall och lek med Dag i snön som hunnit lägga sig i Vasaparken, när jag kom till Stockholm i förrgår. Men nu när jag just klivit på bussen och är på väg hem igen är det lika grått som det oftast är under novemberdagar i storstan. Inte en vit flinga finns kvar på backen.

Bjöd Petter och Mårten på födelsedagsmiddag på Operabaren (Mårten fyllde) i tisdags kväll. Det är ett säkert kort om man vill äta gott i en vacker, anrik och fridfull miljö. Inte så många bord så boka i förväg om ni tänker gå dit! Men det måste man å andra sidan göra överallt i Stockholm numera.

Igår hade gamla vännen Ing-Marie Olin och jag en heldag på stan, med lunch på Berns bistro (bokat i förväg så klart!) och shoppingrunda i diverse affärer (köpte inget, hetsen kring black friday står mig upp i halsen) som avslutades med en öl på Sturehof. 95 kronor för en medelstor draft, visserligen starköl men ändå! Det är ju inte klokt så dyrt😬

Kusin Helena deBourg  hängde sedan med på vernissage på Handarbetets vänner som ligger ute på Djurgården. Min fina systerdotter Johanna Svallingson är en av ett tiotal  inbjudna” emerging talents” som visar upp verk i textil och ull där och igårkväll var det dags för vernissage. Johannas verk ”Alla vi” handlar om att vi människor må vara olika men i massan ändå så lika, om jag förstod henne rätt…

Avslutade kvällen med en bit mat och ett glas rött på en fransk krog på Vasagatan, i sällskap av Mårten och (hans) kusin Matilda Danielsson. En himla trevlig dag!

I eftermiddag hämtar jag Hjalmar på förskolan i Linköping och imorgon bär det av till Stockholm och en massa trevligt umgänge igen, nu i sällskap med maken.

Det är tur man är pensionär, för hur skulle man annars hinna med😊

/Lotta

Johanna och hennes verk, på vernissagen

 

Lycka är att få bjuda sönerna,  här Nils Petter och Mårten, på krogen. Med även ”minstingen” Henning på plats hade lyckan varit fullkomlig men nu jobbar ju och bor han i Linköping, så det får vänta till en annan gång.

Kafferep

Det var ett tag sedan ni hörde från eiaochlottabloggen nu, men här kommer i alla fall ett litet inlägg som handlar om söndagens kafferep hemma hos mig.

Vi är ett gäng gamla arbetskamrater från Corren (ja många jobbar kvar fortfarande) som ses någon gång i kvartalet och avhandlar det senaste, över några koppar kaffe och gott därtill. Ett synnerligen trevligt och enkelt sätt att träffas på, eftersom alla tar med sig något till kaffebordet. Så när hela gruppen samlas, som mest brukar vi väl vara 14-15 personer, så dignar kaffebordet som ni nog förstår.

Hemma hos mig nu i söndags blev vi bara sex. Stackars Eia, t ex, hade så ont i ryggen att hon inte kunde ta sig ur sängen därhemma… ett diskbråck som spökar.

Men att vara få runt bordet är kan vara en fördel inte minst för diskussionen, för då hör alla och kan prata om samma sak. Som nu när vi nästan uteslutande kom att prata om metoo-rörelsen, vad annars?, ur alla dess aspekter och synvinklar. Det blev ett kul och givande samtal! Tack för att ni kom Maria Loch Maria H, Ann-Charlotte, Annika och Susanne!

/Lotta