Från oss till er: En riktigt God Jul

Dags att önska en riktigt God Jul så här dan före dopparedan, så det gör vi nu Eia och jag: God Jul allesammans😍

Eia utan ett leende ser man sällan. varför undrade jag och fick förklaringen att maken, fotografen, tvingat ner henne i knäsittande och sedan kom hon inte upp för egen maskin igen..
Ryggen är ”rutten” (degenerativa förändringar som vi alla gamlingar har mer eller mindre av…) var doktorns kärva besked, så nu väntar hon på att bli opererad mot det onda vilket i bästa fall kommer att ske någon gång i början av nästa år.

Eia och jag har inte legat på latsidan precis under senaste månaderna  även om det ser ut så här i bloggen, då det varit tunnsått med inlägg en tid…Det är det här med oss och teknik. Eia kan inte längre göra inlägg på bloggen då lösenordet till vårt bloggverktyg som är wordpress gått upp i rök!! Mitt fel, jag vet, jag fick det en gång och trodde jag sparat det…Och någon support från wordpress värd namnet går inte att få. Grrr…

Bloggen är ju Eia och jag i ett team så utan henne känns det inte lika meningsfullt för mig heller att fortsätta. Vi får ta oss en funderare efter helgerna och se hur vi ska göra. Antingen så lyckas vi lösa inloggningsproblemet och kan fortsätta som tidigare när vi i alla fall hade ambitionen att göra, och gjorde, ett par inlägg varje vecka, i snitt. Eller så löser vi det inte utan får lägga ned. Besked kommer. Förresten; vore intressant att veta om någon skulle bry sig om vi stänger igen bloggen!?

Här i huset är julfint och stilla för tillfället men det blir ändring på det när sönerna med respektive och småttingarna Dag och Hjalmar snart dimper ned. Ser fram emot en lång julhelg tillsammans. Eia med make J-C är på väg till västkusten och firande med deras stora familj där barnbarnen hunnit bli sex stycken. Hittills. Eia  kommer inte tomhänt till julfirandet hos sonen och sonhustrun, om nu någon trodde det. Hon har t o m packat ner julduken😊

På återseende!

 

 

 

 

Bästa vägkrogen

Tindered vägkrog som ligger utmed E22:an, söder om Valdemarsvik och inte långt från avfarten till Loftahammar, måste vara landets bästa vägkrog! Hemlagad mat, diger matsedel, trivsam, ombonad miljö och stor variation av sötsaker till kaffet.

Efter att maken och jag gjort en tur till Flatvarp häromdagen för att se till sommarhuset åkte vi hit för att äta en sen lunch. Att det var fullt med bilar på parkeringen trots att det var en vanlig måndag, säger en hel del om krogens popularitet.

Vi åt strömmingsflundra med hemlagat (förstås!) potatismos, skirat smör och lingonsylt. TIll det salladsbord med rikligt med bönor av alla de färger och sorter. Allt otroligt gott och väl värt de 115 kronorna som maten gick på (dagens rätt är billigare, men vi var inte sugna på pasta).

Ett antal olika dagstidningar finns också att läsa -självfallet

Lokalen är mysigt inredd och ombonad.  Här finns också en välsorterad presentaffär för den som är sugen på shopping.

Anette och Harald Hjalmarsson (moderat kommunalråd i Västervik) som äger närbelägna Tindered gård driver vägkrogen ihop med sina döttrar. Ett besök här rekommenderas verkligen, också för alla som inte råkar vara förbipasserande billister.

/Lotta

Trevlig och ombonad miljö

 

Presentboden går inte heller av för hackor…

 

Familjen Haraldsson på närbelägna gården Tindered äger och driver vägkrogen

Bokcirkeln i Bankekind

Benette hade bullat upp med god soppa gjord på fänkål, apelsin och en massa annat gott, och till efterrätt en fantastiskt smarrig saffranscheesecake (recept sist i inlägget), när bokcirkeln träffades hemma hos henne, i Bankekind, i går.

Jag hade tyvärr inte gjort hemläxan den här gången, som var att läsa ”Vi som var föräldralösa” av Kazuo Ishiguro. Detta eftersom jag den sista månaden varit helt uppslukad av tegelstensromanen ”Ett litet liv.” Men de i cirkeln som läst Ishiguro tyckte om berättelsen och konstaterade att årets nobelpristagare är en ovanligt lättläst sådan.

”Ett litet liv” är en fantastisk, fascinerande men till sina delar också otäck berättelse om fyra män i New York. Det är en bok om starka, starka känslor, nära vänskap, kärlek, relationer och sorg. En otroligt fascinerande men stundtals också plågsam läsning. En helt oemotståndlig bok. Läs den!

/Lotta

 

Verk av årets nobelpristagare

 

Fantastisk läsning

 

Smaskens

Välkommen advent

Redan advent…Visst är det märkligt! Adventsstämningen börjar infinna sig här hemma, i takt med att adventsgran hämtats och nu lyser utanför entrén, och mossa och ris fått flytta in från skogen. Fisksoppan som vännerna ska bjudas på till söndagens traditionella sopplunch är också klar, liksom brödet och saffransmazarinerna.

Ja, det är förunderligt hur tiden rusar, men ändå inte….Ju äldre man blir och närmar sig det obönhörliga slutet, döden, desto snabbare går åren. Det vore väl snarare konstigt om det inte vore så!

Hur är det för er? För egen del skrämmer mig inte tanken på döden längre, så som den gjorde när jag var yngre (inte för egen del i alla fall, däremot griper ångesten tag vid tanken på att något skulle kunna hända barn och barnbarn…) Jag vill självfallet leva så länge jag bara får och kan (obs leva, inte vara tvingad till förvar på ett hem, då kan det lika gärna kvitta…) Men rädd för att dö. Nej. Jag försöker ta vara på tiden och njuta av den, så länge jag har den.

Glad första advent!/Lotta