Doktorn om ont efter träning

Det var ett tag sedan sist men nu är bloggens egen husdoktor tillbaka och svarar på frågor om idrottsskador. Ett område som Lennart Palmefors har stor kunskap om och intresse av, lagläkare som han är åt både Linköpings fotbollsdamer och fotbollsgrabbarna i Åtvidabergs FF.

Den här gången svarar bloggens husdoktor på frågor om idrottsskador

Den här gången svarar bloggens husdoktor på frågor om idrottsskador


Fråga: Jag har fått ont i min ena hälsena sedan jag började löpträna. Vad gör jag?

Svar: Har smärtan kommit successivt är det en belastningsskada .
Kom den plötsligt kan hälsenan vara delvis av och i sådana fall måste du söka vård.
Belastningsskada av hälsenan kallades förr för hälseninflammation, men det begreppet är inte längre gångbart när det handlar om smärta i muskler eller senor.
Vid belastningsskada ska du ändra din träningsform. Du kanske ska gå och småjogga ena dagen och cykla och spinna nästa dag. Kanske ska du inte heller springa i backar eller på hårt underlag. Gör man så här brukar smärtan avta, och man missar inte heller träning under smärtperioden.
Är smärtan fortfarande kvar efter 3-4 veckors ändrad träningsform, bör man söka idrottsintresserad sjukgymnast eller doktor för undersökning med ultraljud, med s k färgdopplerteknik, av hälsenan.

Fråga: Jag får ont i underbenet när jag tränar. Vad beror det på och vad gör jag?

Svar: Kommer smärtan efter att du sprungit 4-500 meter och släpper när du stannat och vilat i några minuter så är det troligen ett cirkulationsproblem, som kallas för kompartmentsyndrom.
Finns däremot smärtan kvar också efter träningen, sitter den i själva benet. Bensmärta kallades förr för benhinneinflammation och kan vara förebåd om en stressfraktur i benet. Har man en sådan måste man byta träningsform en tid, och man får framförallt inte göra aktiviteter som gör ont.
Kompartmentsyndrom uppstår när det finns ett ökat tryck i en begränsad muskelgrupp. Muskeln sväller vid träning men om man har ökat muskelns volym för hastigt så ger inte den omgivande fascian, som är att likna vid ett ”korvskinn” som bildar ett tätt skikt runt muskeln, efter så mycket som behövs.
Ibland kan man behöva göra göra ett snitt i ”korvskinnet” för att lätta på trycket i muskeln. Alternativet kan leda till att blodtillförseln stryps så mycket till muskeln att den skadas eller i värsta fall dör.
Kompartmentsyndrom kan alltså opereras och efter det brukar det gå att fortsätta springa. Utan operation måste däremot löparen lägga av helt med den träningsform som producerade problemet för att istället träna på annat sätt.
Diagnosen kompartmentsyndrom bekräftas med en tryckmätning i muskeln.

/Lennart Palmefors
specialist i allmänmedicin

Vill du fråga doktorn något, går det bra att göra det i kommentarsfältet här nedan. Du kan också mejla din fråga till: charlotte@palmefors.se

Ny studie: Kosttillskott kan skada

Vår husdoktor Lennart Palmefors varnade i sitt senaste inlägg här på bloggen, oss för att äta D-vitamin som kosttillskott i onödan.
Det kan vara skadligt, menade doktorn som uppmanade oss att gå till vårdcentralen eller husdoktorn och mäta om vi verkligen lider brist på D-vitamin, innan vi överväger att äta det som kosttillskott.
I en ny stor dansk studie som nyligen publicerats i Journal of Endocrinology har 247 000 danskar följts under sju år. Studien bekräftar ett samband mellan för låg nivå av D-vitamin (under 50 nanomol/liter) och risk för att dö i stroke eller hjärt- och kärlsjukdom, men man fann också ökad risk för att dö i samma sjukdomar vid för HÖGA nivåer (över 100 nanomol/liter) av D-vitamin.
Att överdosera D-vitamin via de naturliga källorna, sol och vanlig kost, går inte enligt forskarna. Det är just genom att äta det som tillskott, man eventuellt kan nå skadliga nivåer.
/Lotta

Doktorn om kosttillskott och vaccinationer

Bloggens husdoktor är tillbaka igen efter en tids uppehåll. Här svarar Lennart Palmefors på frågor om vitaminer och vaccinationer.

Bloggens husdoktorn Lennart Palmefors

Bloggens husdoktor Lennart Palmefors


FRÅGAN: Jag är en kvinna, plus 60, som själv tycker att jag äter en bra och varierad kost. Behöver jag ändå ta kosttillägg i form av vitaminer och annat? Jag undrar eftersom många av mina vänner äter olika tillägg, och jag får ofta frågan varför jag inte också gör det.

B12 (Behepan) ett kosttillskott du behöver överväga

B12 ett kosttillskott du behöver överväga


SVAR:
-Äter du bra mat så är det högst tveksamt att du ska behöva några pillertillskott överhuvudtaget.
Det är oftast ett dyrt sätt att skapa ingen nytta alls.
De enda vitaminer man behöver ägna särskilt intresse åt efter fyllda 50 är B12 och D-vitamin. Det är dock ingen poäng att äta extra tillägg om man inte har brist på dem. Mitt råd är att gå till husläkaren eller vårdcentralen och ta reda på hur det står till. Det är viktigt att veta, eftersom det sannolikt inte är ofarligt att äta extra vitaminer, om man gör det helt i onödan.
– C-vitamin och andra ämnen som tillförs kroppen via föda, har kroppen mkt lättare att ta upp på ett okomplicerat vis, än om den tillförs samma ämnen via tabletter.
-Vintertid behöver vi äta extra mycket apelsiner, då c-vitamin minskar risken för infektioner. Det finns flera studier som visar att den som presterar på elitnivå minskar sin risk för att bli infekterad, om han/hon äter tre apelsiner per dag.
FRÅGAN: Ska jag vaccinera mig mot lunginflammation och kikhosta för att undvika att bli smittad av sjuka barnbarn?
SVAR: -Det har säkert sina fördelar att vaccinera sig mot lunginflammation. Socialstyrelsens rekommenderar vaccination mot lunginflammation till dem som redan har en sjukdom som astma och hjärtsjukdom, eller till exempel har fått mjälten borttagen. Det mest moderna vaccinet mot lunginflammationer heter Prevenar och är inte helt billigt, kostar runt 500 kronor.
Kikhosta är väldigt smittsamt men här behöver man inte vara särskilt orolig för att bli smittad, eftersom nästan alla vuxna har haft sjukdomen. Smittorisken är därför väldigt låg. Skulle man ändå få sjukdomen, blir den lindrig.
/Lennart Palmefors
specialist i allmänmedicin

Doktorn: Äta grönt skyddar!

Efter ett LÅNGT sommaruppehåll gör vår egen husdoktor come-back här på bloggen, med ett inlägg i kostdebatten.
Lennart Palmefors är specialist i allmänmedicin med egen privat mottagning i Linköping. Han uppmanar oss att äta mera grönt, en kost som minskar risken för såväl hjärt- och kärlsjukdom som cancer.

Lennart Palmefors.

Lennart Palmefors.


”Vi som jobbar med vård vill gärna påverka våra patienters livsstil. Ibland är det tvärtom, patienterna som får oss i vården att ändra livsstil.
Själv lever jag inte riktigt som jag lär (men hustrun gör det mesta rätt ….).
Min strävan är dock klar. Jag vill och försöker att äta mycket mer vegetariskt. Den kosten minskar kraftigt risken för inflammation i kärlen, som bidrar till både hjärtsjukdom och cancer.
Linser och grönt  bidrar till att minska inflammation i kärlen.

Linser och grönt bidrar till att minska inflammation i kärlen.


Ett i USA, färskt och mycket diskuterat, exempel på hur patienter kan inspirera till förändring är Dr Kim A Williams, tillträdande ordförande/president för amerikanska hjärtläkarförbundet.
Hjärtläkare blev vegan
Han blev vegan efter att ha sett häpnadsväckande förbättringar i sina veganska patienters hälsa. Igensatta kärl i hjärtat rensades upp inom ett år efter kostomläggningen.
Dr Williams säger i medicinska tidskrifter där hans kostomläggning blivit mycket uppmärksammad, att han redan trodde han åt bra. Han åt inte rött kött överhuvudtaget utan enbart magert kött som kyckling. Han åt också mycket fisk och grönt. Dr Williams tränade även regelbundet, men hade trots det höga kolesterolvärden.
Efter att ha gått över till ren vegansk mat (man skippar inte bara köttet utan också mjölkprodukter och ägg) vittnar han om hur hans värden förbättrats på ett markant sätt.
Vegetarisk kost minskar risken med upp till 40 procent
Nu behöver man nog inte gå så långt som till att bli vegan, för att förbättra sina värden. Det är ett faktum att vegetarianer har 30-40% reducerad risk att få hjärt-kärlsjukdom.
Till skillnad mot mättat fett (grädde, smör, rött kött mm) som kan öka inflammationen i kärlen, verkar vegetarisk kost minska benägenheten för just det (inflammation i kärlen är kanske farligare för hälsan, än att ha höga kolesterolvärden…)
Enligt mångas mening var Dr Williams bra nära vegetarian innan sin definitiva övergång till vegankost, men i sin förklaring till beslutet försvarar han ren plant-based diet, dvs enbart föda från växtriket.
Grönt även ett vapen mot diabetes
Dåliga blodfettvärden, högt blodtryck, kranskärlssjukdom, diabetes är exempel på sjukdomar som förbättras av växtprotein.
Lagom är nog det som är möjligt för flertalet av oss när det gäller att lägga om kosten. Men vart kompassnålen pekar är det ingen tvekan om!”

/Lennart Palmefors, specialist i allmänmedicin

DU kan ställa frågor till vår husläkare, här på bloggen. Det kan du göra via kommentatorsfältet nedanför inlägget, eller mejla halva bloggen (Lotta) på mejladress: charlotte@palmefors.se

Fråga doktorn: Solskydd

FRÅGAN: ”Är det farligt att sola? Det förekommer så många motsägelsefulla uppgifter i pressen att man blir alldeles rådvill….”
Så skriver en av bloggens läsare till oss, som vill att vår husläkare, Lennart Palmefors, ger sin syn på det hela:

Bloggens egen husdoktor svarar på frågor. Den här gången om behovet av solskydd Bloggens egen husdoktor svarar på frågor. Den här gången handlar det om solning.

image

SVAR:
”Det är definitivt, i alla fall, ohälsosamt att INTE vistas i solen.
Det råder en väldig hype kring D-vitamin för tillfället, som är viktigt för att skelettet ska må bra. Senare forskning visar också att flera sjukdomar är kopplade till D-vitaminbrist.
D-vitamin får man i sig dels via maten (till exempel fet fisk) dels bildas det i huden när man solar. D-vitamin lagras i kroppen. Det som bildats av solen sommartid kan räcka till en stor del av årsbehovet.
Naturligt bättre än piller
Många äter D-vitamintabletter. Men som när det gäller de flesta vitaminer så är det bäst att få nyttan av dem, på så fysiologiskt/naturligt sätt som möjligt. Apelsiner istället för C-vitaminbrus, till exempel, och solljus istället för D-vitamin i pillerform.
Men när man vistas i sol kommer här, ytterligare en gång, ”lagom är bäst” till pass. Det räcker med att vara i solen femton minuter om dagen, för att få den dos D-vitamin som man behöver.
Inte bränna -alltid smörja
Viktigast är att aldrig bränna sig i solen. Man ska också alltid smörja sig så att huden inte blir torr. Torr hud är en sämre skyddsbarriär. Här är vi olika, både när det gäller hur torr hud vi har, och vilken sorts pigment vi har.
Är man i stark sol ska man skydda sig, det gäller alla. Man är delvis skyddad av sitt eget pigment, men det beror naturligtvis på hur länge man varit i solen och vilken hudtyp man har. Bäst för att skydda sig är att ta på sig en t-shirt eller skjorta och/eller ha något på huvudet.
Alltid 30+, eller mer
Hud som utsätts för stark sol bör skyddas med högsta möjliga solskyddsfaktor. Helst +50. Allt under +30 är meningslöst att använda.
Små barn bör alltid skyddas från stark sol, eftersom de har svårt att bilda eget pigment.”
/ Lennart Palmefors

Doktorn om salt: Vi äter dubbelt så mycket som vi borde

Här kommer ännu ett avsnitt i vår populära ”Fråga doktorn”-serie. Svarar gör bloggens egen husläkare Lennart Palmefors, som är specialist i allmänmedicin.

Frågan: Så länge jag kan minnas har man sagt att salt håller kvar vätska i cirkulationen vilket höjer blodtrycket och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Gäller det än idag att man bör hålla igen med saltet, för att förebygga (eller behandla) högt blodtryck?

Var försiktiga med att salta!

Doktorns uppmaning: salta mindre!

Doktorns svar: 

Vi bör minska på saltintaget rejält!

En genomsnittlig svensk äter en matsked salt per dag (12 gram) att jämföra med rekommenderade en tesked (6 gram) salt per person och dag.

För mycket salt anses vara en viktig orsak till högt blodtryck och orsakar indirekt hjärt- och kärlsjukdom, stroke och njurskador.

Ett sätt att minska på saltintaget är att undvika färdigmat. 60-70 procent av allt salt vi får i oss kommer från färdiga livsmedel. Och man vänjer sig fort. Kan du tänka dig att köpa osaltat bröd? Livsmedelsverkets stora jobb är att försöka få livsmedelstillverkarna att minska saltmängden i färdiga livsmedel.

Salt är särskilt skadligt för små barn. De har svårt att reglera saltbalansen i kroppen och riskerar med saltet, att grundlägga hjärt- och kärlsjukdom senare i livet.

En nyligen publicerad stor engelsk studie visar tydligt på riskerna med salt. Genom ett särskilt ”saltminskningsprogram” lyckades man i studien att minska saltintaget från 9,5 till 8,1 gram per person och dag under en period av åtta år; 2003-2011.

Resultatet? Dödligheten i stroke minskade med 42 procent under perioden och dödligheten i härtsjukdom med 40 procent.

8,1 gram salt per person och dag ligger ändå högt över rekommenderade max 6 gram salt per person och dag.

Salt har den kemiska beteckningen NaCl (natriumklorid). Inom EU behöver inte saltmängden vara angiven på livsmedel. Svårt då att veta hur mycket vi får i oss.

Vi är säkert olika känsliga för salt. Dessutom minskar riskerna om vi äter mat med stort kaliuminnehåll. Då ökar nämligen utsöndringen av Na ( natrium) vilket kommer att påverka blodtrycket gynnsamt.

Tänk på vad du tror är nyttig mat så äter du nog kalium (potatis med skal, grönsaker, bönor, linser, ärtor, bananer, spenat, grapefrukt, mjölk, youghurt med låg fetthalt).

Bäst är ju att akta sig för salthaltig föda, men visst är det bra att det ännu en gång visar sig, att bra föda skyddar (exemplen ovan)!

/Lennart Palmefors

Fortsätt fråga doktorn! Du kan antingen ställa din fråga här i kommentatorsfältet, eller mejla den till någon av oss: eia.persson@gmail.com, eller charlotte@palmefors.se.
Självfallet får du vara anonym.

Fråga doktorn: Sömn

 Oj, vilket intresse Bloggens nya giv ”Fråga doktorn” har rönt!
Frågorna har börjat droppa in men fortsätt att fråga. Bloggens egen husläkare, Lennart Palmefors, kommer att beta av dem vartefter. Den första frågan handlar om det som vi alla säkert drabbats av någon gång: Sömnlöshet.

Tänk om vi kunde fortsätta sova så här gott hela livet! Eias lilla barnbarn Lova  sussar sött.

Tänk om vi kunde fortsätta sova så här gott hela livet! Eias lilla barnbarn Annie sussar sött.

Frågan: Vad gör man när man inte kan sova? Har sovit dåligt i många år. Inte jämt, det finns bra perioder också. Jag somnar fort men vaknar efter några timmar och kan ligga vaken länge. Jag vill inte ta sömnmedel, finns det andra knep för att sova bättre? Undrar också hur farligt det är med sömnbrist?

Doktorns svar:
Vilken bra fråga! Sömnlöshet drabbas vi alla av, mer eller mindre, någon gång i livet. Det är ur de flesta perspektiv ganska banalt, för oftast sover vi mer än vi tror vi gör.
Tillfällig sömnbrist är ingen fara. Men varar den vecka ut och vecka in, bör man söka hjälp, eftersom svårigheten att sova också kan bero på underliggande sjukdom.

Sömn är hälsans moder hör jag mig säga varje dag på mitt arbete. Sover elitidrottaren sju timmar istället för åtta, så ökar det infektionsrisken fyrfaldigt.
Det räcker inte heller för oss andra, att träna och äta rätt kost. Utan god sömn får kroppen inte den återhämtning den behöver.

”Machos” som säger sig kunna klara sig på fyra timmars sömn per natt, samtidigt som de jobbar hårt, har lärt sig att kompensera bristfällig nattsömn med korta tupplurar/powernaps under dagen. Ingen klarar sig på så lite sömn en längre tid utan att det får återverkan på hjärnans kognitiva funktioner, det vill säga man får svårare att koncentrera sig och tänka; helt enkelt fungera.

Vi borde alla träna på att ta powernaps, även sova middag när vi har möjlighet att göra det, under dagen då det minskar faran med att sova lite på natten. En kvarts sömn på dagen kan motsvara 60 till 90 minuters nattsömn. Sover man kort på dagen visar man också för sig själv att man faktiskt kan slappna av, och då behöver man inte oroa sig för ”sömnlösheten.”  Men sov inte längre än 30 minuter i sträck på dagen, då det påverkar nattsömnen negativt. Man blir också sömndrucken.
Totalt behöver den som är vuxen sova, minst, 50 timmar i veckan.

Sängen är till för sömn och sex, inget annat. Ligg inte och vrid dig om du vaknar och inte kan somna om på natten. Gå istället upp och gör något halvtråkigt tills sömnlusten infinner sig.
Att gå och lägga sig i tid, och stiga upp samma tid varje morgon, är också en bra regel för den som har svårt att sova.
Sömnmedel till sist, är inte farligt att ta vid tillfällig sömnbrist.
Det finns mycket mer att säga i det här ämnet, och jag återkommer gärna till det längre fram här på bloggen.
/Lennart Palmefors

Lennart Palmefors som är gift med halva bloggen (Lotta) är specialist i allmänmedicin. Han har privat läkarmottagning (vårdavtal med landstinget) på Ågatan i Linköping.

Har du frågor som du vill ställa till Fråga Doktorn? Mejla dem till eia.persson@gmail.com eller
charlotte@palmefors.se
Givetvis är du anonym när du ställer frågor på bloggen!

Fråga doktorn

Vad gör en blogg som råkar ha tillgång till en egen husläkare?
Använder sig av honom förstås!
Nu startar bloggens egen ”Fråga doktorn-spalt”. Först en presentation av doktorn själv. Sist i inlägget hittar du första frågan, med svar.

Älskar att gå till jobbet varje dag- efter över 30 år i samma yrke

Han älskar att gå till jobbet, varje dag. Efter mer än 30 år i samma yrke är Lennart fortfarande lika intresserad av att träffa patienter, som han var som ung doktor.

Lennart Palmefors, gift med halva bloggen (Lotta), hittar man till vardags i det gamla bankhuset i korsningen Ågatan/St Larsgatan. Här driver han en privatläkarmottagning, som har vårdavtal med landstinget.
Om Lennart:
Familj
: Lotta och tre vuxna söner.
Bor: I villa på landet.
Utbildning: Läkarexamen med allmänmedicin som specialitet. Reservofficer och examen från GIH, gymnastik- och idrottshögskolan.
Det bästa med läkaryrket: Alla dagliga möten med patienterna, och stimulerande uppdrag som yrket medför, som att vara lagläkare för ÅFF och LFC (är MYCKET idrottsintresserad).
Det bästa han vet (förutom familjen): Musicera, åka skidor (utför), spela golf och snickra på sommarhuset.

Premiärfrågan; ”VAD ÄR VIKTIGAST FÖR HÄLSAN?” har Lennart formulerat själv. Här följer svaret:
”Det kända mantrat; rök inte, rör dig dagligen, ät måttligt på gränsen till för lite. Men, även ”valet” av föräldrar och livspartner, påverkar risk- och friskfaktorer i livet.
Det är tyvärr så orättvist att den som har friska föräldrar och en trygg livssituation, har ett bättre utgångsläge i mötet med olika riskfaktorer i livet, som osund stress, för lite fysisk aktivitet, dålig kost, etc.
Om föräldrarna uppnår hög ålder är chansen stor att du också gör det. En livspartner som ger stabilitet i ditt liv kan också påverka livslängden positivt. På samma sätt kan motsatsen påverka den negativt.
Rökning passar dock INTE in i ovanstående resonemang. Det skadar hälsan OAVSETT bakgrund, eller livssituation.
Vad gäller vilken mat man bör äta och nyttan av olika dieter finns mycket att säga. Det tänker jag återkomma till senare. Ni är också välkomna att fråga om det, eller om annat som rör medicin och hälsa.”
/mvh Lennart Palmefors

Nu är det er tur att fråga!
Har du något du funderar på så tveka inte att höra av dig. Vill du inte ställa frågor till Lennart via bloggen kan du skicka dem till antingen Eia eller Lotta: eia.persson@gmail.com eller charlotte@palmefors.se. Och givetvis kan frågorna stå utan avsändare i bloggen om du så önskar.
/Eia