Vem följer med till Annica?

image

Det här är Annica Rathsack i sin fina affär,  Rathsack Jewellery, på Repslagaregatan i Linköping.
16 mars kl 18-20 träffas vi där! Vill du följa med ? Mejla Lotta eller Eia (charlotte@palmefors.se, eia.persson@gmail.com)! Ni kan också ringa eller messa.
Hos Annica finns smycken av många märken som Snö, Dyrberg/Kern och flera andra välkända företag liksom från unga nya smyckesdesigners.
Annica ordnar alltså träffar i affären och presenterar då smycken samt bjuder på något gott att äta och dricka.  Hon erbjuder också 20 procent rabatt om man handlar något.  Den som kanske vill spara erbjudandet till annat tillfälle får  göra det.
/Eia

Bytt är bytt men kanske…

…kommer plagget som fick en ny ägare den här gången tillbaka igen, på nästa klädbytarträff.
Det är det som är så härligt med att träffas och byta kläder. Det man själv tröttnat på, eller aldrig använt för det var ett felköp från början, kan bli ett älsklingsplagg för någon annan. Och tröttnar den personen i sin tur, är det bara att ta med kjolen, byxorna eller vad det nu är, till nästa klädbytarträff…

En himla massa kläder som väntar på nya ägare. Och det som blir över efter en klädbytarträff, lämnar vi till Hjärta till Hjärta

En himla massa kläder som väntar på nya ägare. Och det som blir över efter en klädbytarträff, lämnar vi till Hjärta till Hjärta


Att samla goda vänner och byta kläder med varandra, är inte bara väldigt roligt. Det är också återbruk av bästa slag.
Vi var totalt tio på klädbytarträffen hos Kitte härom kvällen.
Jag hade tänkt bjuda hem alla till mig, men eftersom Kitte bor i stan är det lättare att ses där än att alla ska behöva ge sig ut i höstmörkret till landet där jag bor. Men jag stod i alla fall för pajerna och salladen. Kitte hade fixat vin och bakat kladdkakor till kaffet.
Kitte förevisar varje plagg ur högen. Först när det är gjort vidtar provandet.

Kitte förevisar varje plagg ur högen. Först när det är gjort vidtar provandet.


Bytandet börjar med att någon förevisar alla plaggen i högen på golvet. Storlek, märke och liknande gås igenom. Man paxar för det man vill prova, och snart har varje deltagare en växande hög intill sig.
Eia med ett av plaggen hon "paxade" för. Benette är också spekulant på att prova.

Eia med ett av plaggen hon ”paxade” för. Benette är också spekulant på att prova.


När högen är genomgången vidtar provandet.
Elisabeth Wilske Göransson kollar sig i spegeln, där Eia just varit och kollat hur kavajen sitter

Elisabeth Wilske Göransson kollar sig i spegeln, där Eia just varit och kollat hur kavajen sitter


Lotta Kempe hittade en sommarklänning

Lotta Kempe hittade en sommarklänning


Lisbeth Östryd gillade den röda hellånga kilten. Marie Bråneke i sin tur var jättenöjd över den grå, korta kjolen, som tidigare varit Lisbeths.

Lisbeth Östryd gillade den röda hellånga kilten. Marie Bråneke i sin tur var jättenöjd över den grå, korta kjolen, som tidigare varit Lisbeths.


Sally glittrar

Sally glittrar


Vill flera ha samma sak (det blir lätt ”fler på” en väska än till exempel en klänning där storleken sorterar bort många potentiella ”vill ha”-are) så har vi bestämt att vi lottar. Men det har vi inte behövt göra hittills. Alla verkar ändå gå hem nöjda med kvällen, även de som inte fått precis det de önskat sig ur högen.
Kvällen var ändå så himla trevlig, och att fylla garderoben med ännu ett klädesplagg är ju trots allt inte livsviktigt. Förresten vem vet: Kanske dyker den där väskan eller vad det nu var för snyggt som jag missade den här gången, upp en annan gång!
För klädbytarträffar är så fiffigt skaffade, att det som en gång är bortbytt brukar, förr eller senare, komma igen!
/Lotta
Benette är rustad för vintern, i varm pälsmössa

Benette är rustad för vintern, i varm pälsmössa


Skinnjackan sitter ju som en smäck på Lisbeth

Skinnjackan sitter ju som en smäck på Lisbeth

Den som spar hon har

Har ni också märkt att fransväskor är på modet igen? Jag tycker inte jag är så beroende av mode, kör mitt eget race oavsett vilken trend som gäller, men det stämmer nog inte riktigt. För den här väskan har hängt i min garderob ända sedan 70-talet då det senast var modernt med väskor med fransar på. När jag försökt att använda den under åren som gått har den bara känts konstig och fel, men så tog jag fram den häromdagen och voilá. Plötsligt var den liksom bara helt rätt!

Försökte ta en selfie på mig och väskan, gick så där...

Försökte ta en selfie på mig och väskan, gick så där…


Så visst blir man påverkad av trender, det vore fel att påstå något annat. Men det känns ju okej, när man slipper köpa dyra modevaror och istället kan återanvända det som hängt i garderoben i decennier!
Från 70-talet, men modern igen

Från 70-talet, men modern igen


Den som spar han har, sa alltid min gamla mormor. Oj, så rätt hon hade./Lotta

Silly market- en härlig ny bekantskap

Silly Market i Norrköping är en rolig, färgstark, kreativ vintageaffär som vi gärna återvänder till. Här är Irre och Benette på väg ut ur butiken, utan kassar! Den här gången tittade och provade vi bara.

Silly Market i Norrköping är en rolig, färgstark, kreativ vintageaffär som vi gärna återvänder till. Här är Irre och Benette på väg ut ur butiken, utan kassar! Den här gången tittade och provade vi bara.


Vilken härlig affär vi dök på i Norrköping idag! Jag kan varmt rekommendera Silly Market om ni gillar personligt mode, vintage och också märkeskläder.
Jill Knutson är lika färgstark som den egna butiken

Jill Knutson är lika färgstark som den egna butiken


Jill Knutson har drivit Silly Market i Norrköping, i två år nu. Vi tänkte bara kolla in, men blev kvar i över en timme. Här fanns så mycket att titta på, och prova. Roliga, udda och inte så lite galna grejer, men också snygga och tidlösa märkeskläder i bra kvaliteter. Dessutom är Jill en härlig typ och duktig ciceron i sin affär. Vi hade hur trevligt som helst där, ihop med henne. Besök Silly Market ni också! Jag lovar, även om ni inte hittar något får ni en trevlig stund där, ihop med Jill:)
image
Jill säljer enbart märkeskläder i sin second-handaffär. Det är hennes nisch och den går bra, berättar hon. Själv är hon rena reklampelaren för sin affär, hon klär sig bara i vintage. Visst är hon snygg i sin outfit för dagen!
Jag var så nära att köpa en snygg, brun Armanikavaj i grovt tyg, med mjukt skinn på kragen. Missade tyvärr att ta bild på den, men den var riktigt snygg. Men 1200 kronor kändes väl dyrt, även om den såg nästan oanvänd ut och säkert kostat mycket mer än så som ny.
Här fanns många snygga, och roliga, skor och stövlar. Tyvärr inga i min storlek (39).

Här fanns många snygga, och roliga, skor och stövlar. Tyvärr inga i min storlek (39).


Mera ögongodis

Mera ögongodis


Efter dagens besök i Norrköping vet jag bestämt att jag mycket hellre åker dit och kollar runt i affärer, än jag ”går på stan” i Linköping, där det mest det finns stora, enahanda klädkedjor numera, förutom en och annan svindyr boutique. Tycker i alla fall jag. Eller kanske är det nyhetens behag, att affärslivet i Norrköping känns så mycket fräschare och roligare antingen man nu är på jakt efter något, eller bara vill gå runt och fönstershoppa.
Åsa Thörner utanför sin och syster Ullas tygaffär som verkligen gör skäl för sitt namn. Här finns också en massa garner..

Åsa Thörner utanför sin och syster Ullas tygaffär som verkligen gör skäl för sitt namn. Här finns också en massa garner..


Tusen sköna tyger, är en annan affär jag varmt kan rekommendera i Norrköping. Systrarna Åsa och Ulla driver tyg-och garnaffären på Drottninggatan ihop som har allt i tygväg, och lite till. Aldrig har jag så hett önskat att jag kunde sy, som efter att ha besökt den här affären! Jag var här i ett särskilt ärende, men vad det var avslöjar jag först om några månader! Så får ni vara nyfikna tills dess! /Lotta

Vackert hantverk lagom till jul?

Min Staffansstake kommer fram till förste advent varje år. Här har den tillfälligt fått komma ur gömmorna redan i oktober, för fotots skull.

Min Staffansstake kommer fram till förste advent varje år. Här har den tillfälligt fått komma ur gömmorna redan i oktober, för fotots skull.


En rejäl ljusstake är min käraste advents- och julprydnad. Vill du också ha en ljusstake föreställande Staffan stalledräng och hans fem fålar så har du nu möjlighet att beställa en, via bloggen (mer om det sist i inlägget).
Ljusstaken är lokalt hantverk från början till slut. Goda vännerna Kitte Ståhl och Marianne Fröblom står för design och målning. Sigge Hallendorff sågar ut figurerna efter mall, i rejäla furuplank som hämtats från gården Oppreva utanför Linköping.
Kitte och Majsan i skapartagen.  Det ligger många arbetstimmar, bakom varje Staffansstake.

Kitte och Majsan i skapartagen. Det ligger många arbetstimmar, bakom varje Staffansstake.


Sigge skär ut hästarna ur rejäla furuplank. Träden har huggits på Oppreva där han bor.

Sigge skär ut hästarna ur rejäla furuplank. Träden har huggits på Oppreva där han bor.


Staffan och hans hästar ska slipas och målas och målas igen, innan de sätts fast på plankan (132 cm lång som också ska slipas och målas) som håller ihop figurerna. Det är ett tidsödande jobb så det är först nu som pensionärer som Kitte och Marianne känner att de hinner att göra ljusstakar till fler än släkt och vänner.
Är du spekulant på en Staffansstake så kan du mejla direkt till Kitte på kitte.stahl@gmail.com

/Lotta
Marianne och Kitte Ståhl står för design, utformning och målning av Staffansstaken.

Marianne och Kitte står för design, utformning och målning av Staffansstaken.

Guldig har jag varit länge

Guld är en av höstens starkaste modetrender, läste jag nyligen. Ha, då är jag långt för min tid! Min guldjacka är favoriten i garderoben och har varit så i alla år jag haft den.
Jag är verkligen inte någon slav under modet. Jag klär mig i det jag trivs med, och mycket i min garderob har hängt med i decennier.

Guldjackan är en favorit i garderoben

Guldjackan är en favorit i garderoben


Guldfärg har jag alltid gillat, så när jag hittade den här jackan på en second hand affär i Stockholm så slog jag till direkt. Jag minns inte hur länge sedan det var, men det måste vara mer än tio år sedan. Det jag minns är att den kostade 1200 kronor och det var riktigt dyrt då. Men oj vad den har kommit till användning, så den har verkligen varit väl värd sitt pris. Och nu när höstens mode går i guld, så känns det extra kul att ta fram den ur garderoben:)
Den blommiga klänningen som jag har på bilden, har också blivit ett favoritplagg. Den bytte jag till mig på klädbytarträffen som kompisen Kitte Ståhl bjöd in till i våras (se bloggen under kategori mode och design).
Klänningen som är från HM var tidigare Elisabeth Wilskes. Hon hade köpt den på en flygplats någonstans men aldrig använt den, och tog därför med den till vår klädbytarträff. Tack Elisabeth! Jag hoppas att du också fick med dig något bra hem:)
/Lotta

Sofies målarglädje

image

Det här är Sofie Karlsson. Hon har en alldeles speciell affär i Linköping, nämligen Handmålat.
Titta här:

image

Och här:

image

Själv köpte jag i sommarpresent en fin kanna, som Sofie målat:

image

I Sofies affär finns mängder av saker att sätta personlig prägel på. Sofie textar och målar på muggar,  skålar,  pallar och massor av andra saker. På hennes facebooksida finns t ex en  bild på en specialbeställning, ett kakfat med raggarbilar.

image

Fina muggar att ge i present eller till sig själv!

image

Handmålat hittar du på Nygatan 31 i Linköping. Och på Facebook och i Instagram!
/Eia

Gammalt blir nytt hos duktiga Åsa

Åsa Stenmark kan konsten att modernisera en hopplöst klunsigt,  urmodigt plagg till en chic, modern dress.

Åsa Stenmark kan konsten att modernisera ett hopplöst klunsigt, urmodigt plagg till en chic, modern dress.


Den här röda dressen har hängt långt in i garderoben, ända sedan jag lät sy upp den i Bangkok för 24 år sedan. Och vet ni, jag har ALDRIG använt den. Den kändes klunsig med den vida, långa jackan med stora slag redan från början. Däremot har jag alltid älskat tyget, tvättat siden, och den korallröda färgen, och gör så fortfarande.
Så därför känns det så himla bra, att jag äntligen, ÄNTLIGEN får användning för min röda outfit. Men det krävdes ett bröllop och en rejäl make over.
Jag började redan i våras att kolla efter något snyggt att ha på mig när äldste sonen Nils Petter gifter sig med sin Emma, i Svenska kyrkan i New York, den 12 september.
Men jag hittade inget som jag tyckte passade. Så kom jag plötsligt på min röda thaisidendress.
Jag tog fram den och konstaterade att jaa, tyget var fortfarande lika vackert och färgen fortfarande en av mina absoluta favoritfärger.
Efter att ha förhört mig på facebook om duktiga sömmerskor i Linköping så fastnade jag för Åsa Stenmark på Nygatan. Jag stegade in på hennes atelje för ett par månader sedan. Och idag, efter en rejäl sömmerske -”make over”, ser resultatet ut så här:
Så här fin blev jag i min 24-åriga gamla kreation, efter att Åsa satt saxen i den.
Jag borde ju självfallet ha tagit en bild på mig i dressen, före och efter den stora omgörningen, men det tänkte jag på först idag när jag provade den färdiga dressen. Och då var det ju för sent.
Men kollar ni bilden ovan, där Åsa visar upp den, så ser ni skillnaden. Hon har tagit in och bort både på jackan och klänningen och kortat kjolen rejält, för den nya, nätta looken. Jag känner mig så fin i dressen och är jätteglad för att äntligen få användning för något som hängt bortglömt i så många år, i garderoben. /Lotta

Gyllene skor

20140515-120040.jpg
Köpte mig ett par häftiga espadrillos idag.
Jag älskar det mesta som glimmar, så det fick bli guldskor. Det blir snyggt till sommarens vita brallor eller blekta jeans, ja passar egentligen till allt om ni frågar mig.
Skorna köpte jag på Scorett, för 699 kronor. De töjer sig en del, men då kan man köpa frottesulor och lägga i, berättade Kristoffer i affären.
Bra ide, särskilt som sulorna är lätta att tvätta. Med sulor i så håller också skorna sig fräscha längre:)
/Lotta

Ska vi byta grejer med varann..?

Ja, det var precis vad vi gjorde på gårdagkvällens klädbytarträff, hos Kitte Ståhl. Testa att byta ni också! Förutom att det är himla kul på en klädbytarträff, så är den en vinst för båda kassa och miljö. Plus på alla fronter alltså:)

Efter att vi ätit paj och druckit cava börjar Kitte förevisa kvällens utbud av kläder som vi lagt i en hög på golvet.

Efter att vi ätit paj och druckit cava börjar Kitte förevisa kvällens utbud av kläder, som lagts i en hög på golvet.

En fräsch blå-och vitrandig storskjorta kanske intresserar någon?

En fräsch blå-och vitrandig storskjorta kanske intresserar någon?

Det känns himla bra att bli av med sånt man inte använder i sin garderob, och istället kunna fylla på den med ”nya” fräscha grejer.

Kvällen igår började med att Kitte bjöd på god Västerbottenspaj och sallad. Efterrätten var en smarrig mousse gjord på avocado. Vi drack bubbel till och pratade. Så mycket att vi nästan glömde bort varför vi kommit dit…

Så började Kitte förevisa kläderna vi haft med oss och lagt i en hög på golvet. När visningen var över hade vi alla sju som var där var sin egen hög med kläder, som vi ”paxat” för att få prova först.

..eller vad sägs om den här lilla tajta sommarkjolen?

..eller vad sägs om den här lilla tajta sommarkjolen?

Det finns gott om smakråd, när provandet börjar. Kristina Hallendorff bistår Kitte framför spegeln.

Det finns gott om smakråd, när provandet börjar. Kristina Hallendorff bistår Kitte framför spegeln.

När allt provats så hade många kläder vandrat från en hög till en annan. En hel del hade också återgått till den ursprungliga klädhögen på golvet.

Det man hittar längst in i sin garderob är ju ofta för litet, det är bara att konstatera. Det fanns också kläder som inte föll någon av oss i smaken. Men det finurliga med en bytarträff är att också det som blir över kommer till nytta:)

Kläderna som inte hittade en ny ägare under gårdagen, lämnar Kitte till Stadsmissionen. /Lotta

Marie Bråneke blev så här glad över den fina kjolen som Lena Kock Åström hade med sig.

Marie Bråneke blev så här glad över den fina kjolen som Lena Kock Åström hade tröttnat på och därför tagit med till bytarträffen.

Benette Hammar fastnade i en anorak och höll på att inte ta sig loss:))

Benette Hammar fastnade i en anorak och höll på att inte ta sig loss:))

Byxbenen måste jag sy in, och lägga ner, men annars kolla vilket kap jag gjorde: tack Malin Henriksson Hammar (benettes dotter) som skickat med den här fina Tigerdressen till bytesträffen. Den djurmönstrade skjortan (tack Bettan Wilske Göransson) kommer också att bli en ny favorit.

Byxbenen måste jag sy in, och lägga ner, men annars; kolla vilket kap jag gjorde. Så tack Malin Henriksson Hammar (Benettes dotter) för att du skickade med den här fina Filippa K-dressen till bytesträffen. Den djurmönstrade skjortan (tack Bettan Wilske Göransson) kommer också att bli en ny favorit.