En vecka med Vallastad och Vasapark

Hjalmar ser skeptisk ut i mötet med Lennart Larsson, eminent smed som huserar i en gammal smedja på Tornbyområdet. Lennart är både brukssmed (svetsar och löder ihop det mesta) och konstsmed. Vi har bland köpt en rejäl ljuskrona av järn av honom, och han har tillverkat underredet till vårt soffbord av glas som vi har hemma (se bild i slutet av inlägget). Nu vill Henning och Elin låta tillverka ett liknande bord.

Tänkte berätta lite om veckan som gått En varierad mix med besök både hos smeden på Tornby och i imponerande Vallastaden, Linköpings nybyggda stadsdel- eller stad får man nästan kalla det med sitt myller av tätt stående hus- som rönt stor uppmärksamhet långt utanför stans gränser med sin kreativa mix av stilar och material och spännande inredningslösningar,. Jag har också varit i  Stockholm dit jag blixtinkallades för att ta hand om en liten sjukling, över en dag.

Det går lite längre mellan blogginläggen märker ni kanske och framförallt är jag ensam om att blogga sen en tid tillbaka. Det är inte lika kul att blogga utan Eia, och att hon inte gör det beror på -som vi har berättat- att hon inte kommer in i wordpress som är bloggverktyget vi skriver i, efter att ha bytt dator. Det är väl lätt ordnat att fixa ett nytt lösenord, kan man tycka, och vore det så väl! Men vi har verkligen försökt komma i kontakt med wordpress, utan resultat. Någon av läsarna som har egna erfarenheter av bloggverktyget och har förslag att komma med hur vi ska få hjälp av dom?? Hör av er i så fall. Eia, du är efterlängtad inte minst av mig!!

Hur som, min vecka inleddes med ett mycket spännande besök i nybyggda Vallastaden här i Linköping. Mässan är över på söndag, vilket innebär att man inte längre kan få gå in och titta i de olika visninglägenheterna, men besöka området kan man ju ändå göra när som. Gör det! Jag blev överförtjust och tror att det här kommer att utvecklas till ett suveränt boendeområde. Jag gillade, till skillnad från många andra som uttalat sig, att det är trångt mellan husen. Varitionen i färg, former, material och små torg insprängda platser bland huskropparna gör ändå att området inte känns stereotypt eller trist. Vallastaden är en plats där människor kan och kommer att mötas på ett spontant sätt, känner jag mig rätt säker på. Här kan jag tänka mig att bo när/om jag en dag måste flytta ifrån landet p g a tilltagande skröplighet.

I går fick jag så rycka in och passa sjuklingen Dag i Stockholm, när varken mamma eller pappa hade möjlighet att vabba,  och mormor hade annat för sig. Det är skönt att då bo nära Stockhholm, är där på några timmar till en mkt billig penning dessutom (99 kr med Swebus enkel resa).

Idag rensar jag förråd och tvättstuga i källaren, och ikväll väntar kräftor hos vännerna Gunnel och Sten. Trevlig avslutning på veckan och en god helg till er alla:)

/Lotta

Del av Vallastaden från ovan

Kristina var lika imponerad som jag av det vi såg

 

Man kan också bo i egen villa i den nyuppförda staden

Den kreativa mixen är fascinerande. Radhusen med platta tak på bilden är byggda med inspiration från Albanien.

Vackra färgskalor i många lägenheter, som de här köket i grönt-rosa och rött

Det går alldeles utmärkt att bygga en säng av lastpallar…

Den här inredningen stack ut, så gick den också under temat ”Diva.” Andra visningslägenheter höll en strikt sober stil, med väggar och golv i betong och avskalat grått.

Gunga går alltid hem även om man inte mår 100…kan det vara blåsorna i munnen som gör Dag så betänksam?  Men nu är han frisk igen kan jag meddela. Pratade nyss med pappa Petter, och idag är Dag tillbaka på försolan igen. Skönt:)

Vårt fina soffbord. Designen är vår, men Lennart Larsson som är smed på Tornby gjorde järnunderredet som inte var det lättaste att få till kan jag försäkra er om. Han fick ta hjälp av sin son, civilingenjören, för att få till de rätta vinklarna.

Med Dag på Junibacken

Som jag längtat efter att få gå med barnbarn på Junibacken på Djurgården i Stockholm och idag blev det av. Dag och jag tog 67:ans buss från Odenplan till Djurgården och femton halkiga, snömoddiga skjuta-vagn-minutrar senare var vi där.

Kanske var det för jag sett fram emot besöket så länge som jag blev lite besviken. Villa Villekulla och herr Nilsson fanns ju där liksom en rad andra av Astrid Lindgrens många sagovärldar- och figurer, men ingen Pippi. Va!? Den viktigaste av dem alla saknades.
Dag som är en riktig Pippi-fan, trots att han bara är tjugo månader gsmmal, var nog lika besviken som jag. Tror jag i alla fall.

Mest tyckte Dag om att leka med alla djuren som såldes i shopen. Det var fritt fram för de små att plocka i korgarna som stod på golvet, ett stort plus för det.
Fikat gillade han också, precis som lilla Ellvi som var där med sin farmor, min kompis Ing-Marie Olin. Bulle, juice och ”kläm”smothie. Mums.
Ing-Marie och jag bestämde ju redan när vi var med barnbarnen på Skansen i höstas, att vi skulle ta med dem till Junibacken till våren. Nu blev det lite tidigare än beräknat, eftersom Ellvi flyttar med sina föräldrar från Stockholm till Skåne i helgen. Och därifrån är det långt till Junibacken/Lotta

Dag och farmor, på Junibacken

Smaskig sushi


Bästa Lisbeth (Östryd) bjöd mig på lunch idag, på en sushi som var bland de godaste i genren som jag smakat! Har ni inte besökt Kikkosan, på Klostergatan 24 i Linköping tidigare så måste ni göra det. Här går det lika bra att beställa sushi för avhämtning, som det gör att äta den på plats i den lilla, relativt oansenliga, lokalen.

Notera ålsushin, med rosett runt


Vi tog varsin blandad tallrik och fick sushibitar med lax, räkor, tonfisk och också ål, överraskande nog. Den smakade fantastiskt som allt annat, och hit kommer jag gärna igen!
/Lotta

Barnbarnshäng

img_3644
Sitter på Bus4you på väg hem från Stockholm (400 kronor tor är ett helt okej pris, tycker jag) där jag hängt med den här sköne liraren sedan i onsdags kväll.
img_3645
img_3643
Vi fångade den första snön i Vasaparken tidigt igår förmidag. Dag tyckte det var kul en stund men tröttnade snart på debuten i otymplig vinteroverall och hala vantar som det inte gick att greppa med och ville in igen (farmor var rätt glad över det erkänner jag, det var kallt ute).
img_3642
Efter lunch packade jag in honom i vagnen igen med det ambitösa målet barnrummet på Kulturhuset vid Sergelstorg. Där var redan Stockholms alla höstlovslediga föräldrar med småbarn verkade det som, kön ringlade lång utanför rummet som ligger på fjärde våningen så vi vände om och tog hissen ned igen.
Jag tycker verkligen Stockholm är fantastiskt och här finns så mycket intressant och kul att göra Inte minst för barn i alla åldrar men,…trängseln som är mer regel än undantag är inte kul.
Tillbaka i lägenheten i Vasastaden igen byggde Dag och jag med lego och lekte kurragömma hela eftermiddagen. Bara vi två. Så mysigt.
/Lotta

Lunch på stan

img_5971
Nyfriterade krispiga falafel, mums vad gott! Bästa lunchen på stan hämtar man hos Alma som säljer hemlagade falafel i sin rosa vagn som står uppställd i korsningen Hamngatan/Storgatan. Oj så gott för bara 35 kronor! Slå det den som kan!/Lotta
img_5972

Stockholmshelg

I Vasaparken finns en härlig lekplats för barn; Dags favoritställe utanför hemmet.

I Vasaparken finns en härlig lekplats för barn; Dags favoritställe utanför hemmet.


Har delat sovrum med den här lille godingen tre nätter i rad, och det sätter sina spår:) Dag är världens goaste och mest sociala ettåring men att sova igenom natten…nej glöm det.
Nu var det inte primärt för att avlasta föräldrarna nattetid som farmor reste till Stockholm i helgen. Föräldraledige sonen behövde en ersättare därhemma när han spelade företagsgolf på Ullna igår. Det hann bli några barnvaktskvällar också. Mysigt att få vara ensam med lille prinsen tyckte jag, och skönt att få gå ut på tumanhand tyckte föräldrarna.
Hyllan köptes på blocket och hämtades på Sveavägen. Turligt nog gick den in i bilen...

Hyllan köptes på blocket och hämtades på Sveavägen. Turligt nog gick den in i bilen…


Hann också hjälpa mellanson Mårten att köra garderoben han köpt på Blocket från Sveavägen till den lilla etta i Birkastan dit han flyttade för några veckor sedan (10 000 kronor för 21 kvadrat i andra hand, visserligen superfräsch lya med balkong, men ändå..).
Storebror hjälper mellanbror med gardinupphängningen...

Storebror hjälper mellanbror med gardinupphängningen…


Vi var också på ReFurn, en ny bekantskap för mig. Företaget köper in och säljer vidare allt ifrån vardagsföremål till antika föremål. Det mesta säljer man via nätet men man har också tre affärer i Stockholm och en i Nyköping. Vi var på ReFurn i Bergshamra centrum norr om Stockholm. Mårten hade spetsat in sig på en serveringsvagn, men den fanns inte kvar längre så det fick bli en lampa med en skärm som i alla fall gav mig avtändande vibbar från 70-talet. Mårten tyckte lampan var cool men när han väl fått hem den i lägenheten konstaterade han att ”jag kommer nog att byta skärmen:).”
Kusin Matilda hängde med och kollade läget på ReFurn i Bergshamra...

Kusin Matilda hängde med och kollade läget på ReFurn i Bergshamra…


...där Mårten köpte den här lampan

…där Mårten köpte den här lampan


Restaurang att rekommendera..och vilka efterrätter i form av goda pajer de serverade!

Restaurang att rekommendera..och vilka efterrätter i form av goda pajer de serverade!


Sedan blev det vegetarisk brunsch på ett av Mårtens favoritställen Hermans som ligger på Fjällgatan i Stockholm, gatan med stans vackraste utsikt. Vilken mat och vilka färger. Här var smockfullt och jag bara sörjer att jag inte jag orkade äta dessert också; pajerna såg verkligen ut att vara ursmarriga!
/Lotta
image

I Viljas värld

20160809_134808
Äntligen har Östergötlands museum också sett till att skaffa sig en härlig avdelning för barn (och för föräldrar, liksom mor- och farföräldrar). Viljas värld, heter den och är relativt nyöppnad. Sådana avdelningar har jag tillbringat många dagar på i Göteborgs olika museer med barnbarnen på västkusten.
Men nu var det Viljas värld det gällde och det gick jag en dag när det blåste och var mulet. I släptåg kom barnbarnen Axel och Lova. Släptåg och släptåg förresten, de sprang väl före hela vägen! De hade bråttom in för att undersöka Viljas värld och stannade till på vägen dit inne i museet för att beskåda gravar och annat spännande i museets samlingar.20160809_144035
Inne i Viljas värld hittade Axel ett mysigt badkar fyllt med mjuka kuddar, som han vilade i en liten stund efter alla hopp på stenar(mysiga kuddar det också)
20160809_141752
I en verkstad alldeles intill finns det plats för en massa skaparlust. Den dag vi kom dit var det textiltryck för hela slanten. Lova målade fjärilar på ett kuddfodral och Axel satte sitt namn på en t-shirt. (Okej, mindre pyssliga mormor hade ett elände att hjälpa till med att skära ut bokstäver till trycket och jag insåg att jag borde ha pysslat mer tidigare…)
Efter lite mer lek och bus hos Vilja hämtade vi kuddfodralet och tröjan. Tyvärr hade inte all färg på Lovas kudde torkat men jag bestämde mig för att bära den försiktigt, försiktigt till bilen. Hade dock inte räknat med vinden som tog tag i kuddfodralet och vips, var mina nya blå byxor nedstänkta med knallrosa TEXTILfärg.
Men tro det eller ej, efter en massa googlande om ”textilfärg och fläckborttagning” skred jag till verket för att följa en lång lista med skrap av smörkniv, diskmedel, hårspray (???) osv. Hann bara använda smörkniven så var färgen bortskrapad. Några varv i tvättmaskinen och den rosa färgen hade försvunnit.
/Eia
www.ostergotlandsmuseum.se

Afternoon tea i kyrkan

20160428_150854
Grattis Lotta, så här dagen efter din födelsedag!
Fast det var på den rätta dagen som vi kalasade på diverse läckerheter(där alla ingredienser är ekologiska) på Stadsmissionens Café på Ågatan i Linköping. Klockan tre på torsdagen var det premiär för deras afternoon tea. Fem i tre hängde Lotta och jag på låset.
Först åt vi snittar med räkor, lax och ost.
20160428_153147
Sedan var det dags för scones, clotted cream och god sylt. Allt gott förresten. Så gott att vi måste ta om.
Och då hade vi ändå detta kvar:
20160428_150755
Moussebakelse, chokladfudge och macaron.
Sedan tog det stopp i magen och efter några koppar te och kaffe satt vi bara kvar och njöt av den speciella cafémiljön. Afternoon tea blir det varje torsdag (inte för oss kanske men i caféet) med två sittningar, en kl 3 och en kl 5.
20160428_153252
Tidigare var detta en Metodistkyrka, också kallad för Emanuelskyrkan, som blev ett café för några år sedan. Caféet är ett så kallat socialt företag, det vill säga här ska man inte bara producera varor och tjänster utan här finns också plats för att utveckla människor, som inte lika lätt som andra blivit integrerade i samhället.
/Eia
www.stadsmissionenscafe.se

Hej Göteborg!

image

Det var ett tag sedan sist men nu kallade Göteborg på mig.

image

Farmor behövdes för att vara några dagar med Elis och Annie.  Majken bor alldeles i närheten så det blev mycket bus med de tre barnbarnen.

image

Så här kan det gå….
Men de gick in frivilligt i buren som finns i lekrum på Sjöfartsmuseet där vi tillbringade en rolig eftermiddag.

image

Nästa dag var Catrin och jag med de två minsta på Naturhistoriska museet.  Hit fick man åka på skolresor och då som nu fascinerade valen mest.  Den sk Malmska valen som strandade utanför Göteborg 1865.

image

Elis var nyvaken och lagom intresserad av en val. ..

image

Kusin Majken gillade mest att springa runt i museet, helt omöjligt att fånga detta yrväder på en skarp bild!

Annat från Göteborg : Baddare från Göteborgs Kex i Kungälv . . .

image

. . . och en fin skål/fruktfat eller kanske något helt annat,  som jag köpte med mig hem.

image

Snyggt med citrusfrukter men man får banne mig inte äta upp frukterna!
/Eia

Nya spännande resmål

image

Katrineholm är inte fy skam som resmål även om det bara blev 20 minuter på en kall perrong.

image

Tåget höll tiden!  Och så var jag ”hemma ” i Göteborg igen!
Nu ska jag vara nanny i några dagar åt främst ettårige Elis, som gav farmor en mycket blöt puss denna första kväll.
I morgon blir det nog Sjöfartsmuseet med Elis,  storasyster Annie,  dottern Catrin och mitt andra ettåriga barnbarn,  Majken!
Mycket museer nu. Igår var jag och barnbarnet Lova på det fantastiska Flygvapenmuseet i Linköping. Lova gillade de gamla flygplanen,  chokladbollarna på kaféet men allra bäst var  ”Blåsningen ”.

image

/Eia